På tal om kvinnor och män i Norrbotten

Diskutera statistiken

1. Demografi

Ålder. Befolkningen är i genomsnitt något äldre i länet än i riket som helhet. Bland de äldre är kvinnorna i majoritet och bland de yngre är männen i majoritet.

Landsbygd och stad. I Luleåregionen (kommunerna Boden, Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyn) bor 172 000 av länets totala folkmängd på 250 000. I både kustkommunerna och inlandet är det fler män än kvinnor.

Kvinnor är mer rörliga. Norrbottens befolkning har de senaste 25 åren minskat med 6,2 procent. Bland 18-24 åringarna som flyttar inom och utom länet är 70 procent kvinnor. Inrikes flyttningsnettot för kvinnor i åldern 18-24 var 2020 -142 och för männen i samma åldersgrupp 151.

 

• Vilken effekt kan en åldrande befolkning få?

• Hur ser förutsättningarna ut för kvinnor och män att bo på landsbygden?

• Vad beror det på att pojkarna i större utsträckning stannar kvar och varför flyttar flickorna?

 

2. Makt och inflytande

Vårt demokratiska system. Sveriges demokratiska system bygger på att makten utgår från medborgarna. Genom representation i olika församlingar ska folket representeras. Men vilka grupper representerar den norrbottniska befolkningen i olika sammanhang?

Männen är fortfarande i majoritet bland ledamöter och på ordförandeposter i kommunala bolag. Inom både kommunfullmäktige och regionfullmäktige är könsfördelningen i genomsnitt inom ramen för jämställdhet, dvs 40-60 procent.

Majoriteten av cheferna i offentlig sektor är kvinnor och i näringslivet är det omvänt. Endast 18 procent av de verkställande direktörerna (VD) i Norrbotten är kvinnor.

 

• Hur kommer det sig att fler män är chefer i näringslivet?

• Hur påverkar det samhället att det är så ojämn könsfördelning bland dem som har makt i näringslivet?

3. Ekonomi och arbetsmarknad

Löneskillnaderna minskar. Både kvinnor och män har fått ökad medelinkomst sedan 2005. Utvecklingen gällande löneskillnader går sakta framåt. Se skillnader mellan kvinnors och mäns medelinkomst.

• Vad får det för effekt att männen tjänar mer och vad kan arbetsmarknadens parter göra för att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor?

 

Olika villkor på arbetsmarknaden? Det finns skillnader både inom arbetstid och arbetslöshet mellan kvinnor och män. Titta på tabellerna ”sysselsatta inom kommuner och landsting deltid/heltid” i kapitel ARBETE och tabellen om den öppna arbetslösheten. Arbetslösheten har minskat över tid, av kvinnorna är 6,3 procent arbetslösa eller i program, motsvarande för männen är 7 procent. Kvinnor jobbar i större utsträckning i offentlig sektor än vad män gör medan män oftare arbetar som exempelvis byggnads- och anläggningsarbetare och med tillverkning och utvinning. Sedan 1990 har andelen kvinnor som arbetar heltid ökat, men jämfört med män jobbar kvinnor fortfarande i mycket större utsträckning deltid.

 

• På vilket sätt ser villkoren för kvinnor och män olika ut på arbetsmarknaden?

• Varför jobbar inte män inom vård, omsorg och skola lika mycket som kvinnor gör?

• Varför är det så ojämn könsfördelning inom vissa yrken?

• Vad beror det på att män jobbar heltid i större utsträckning än kvinnor?

• Vad får det för effekter att kvinnor deltidsarbetar mer?

 

4. Utbildning

Könsbundna studieval. Av 19 gymnasieprogram så har endast ett program en jämn fördelning av flickor och pojkar och räknas som kvantitativt jämställt. Det är Naturvetenskapsprogrammet.

Fem program, samtliga yrkesförberedande, är istället starkt könsuppdelade, med mindre än 20 procent av underrepresenterat kön. Det är programmen Bygg- och anläggning, El och energi, Fordon och transport,  Industriteknik och Vård och omsorg.

• Vilka faktorer påverkar flickors och pojkars studieval?

• Vilka effekter får det att flickor och pojkar studerar inom olika områden?

 

Fler kvinnor än män studerar vidare och pojkar har lägre meritvärden. Andel med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Andelen män med eftergymnasial utbildning har ökat i åldern 25-44 år och minskat i åldern 45-64 år. Norrbotten ligger under riksgenomsnittet när det gäller eftergymnasial utbildning för både män och kvinnor. Det är fortfarande fler kvinnor än män som väljer att studera vidare. Pojkar har fortsatt lägre meritvärden än flickor.

 

• Varför utbildar sig inte män lika mycket som kvinnor?

• Vad kan det få för effekter att män utbildar sig mindre och kvinnor mer?

• Vad påverkar skillnaderna i meritvärden mellan pojkar och flickor och hur kan det förändras?

 

5. Familj

Föräldrar jobbar (o)lika. Föräldrars uttag av föräldraförsäkringen blir långsamt mer jämställt. År 2010 tog kvinnor i länet ut 76 procent av dagarna och män 24 procent medan siffrorna för år 2022 var att kvinnor tog ut 70,3 procent av dagarna och män 29,7 procent av dagarna.

Den tillfälliga vården av barn (VAB) är något jämnare fördelad, 38 procent för männen. Kvinnorna tar ut merparten av föräldraledigheten och den tillfälliga vården av barn.

 

• Vad krävs för att den positiva utvecklingen med ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten ska fortsätta och gå snabbare?

• Gör arbetsgivare tillräckligt för att underlätta för både kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete och föräldraskap?

 

6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Våldsamma skillnader. Unga män är överrepresenterade både som utövare och som offer för våld, men det är äldre kvinnor som är mest oroliga för att bli utsatta för våld. Statistiken över de misshandelsbrott som anmäls visar att män och kvinnor utsätts för våld på olika sätt och platser. Kvinnor utsätts främst för misshandel inomhus av en person som hon är bekant med medan män främst utsätts för misshandel utomhus av någon de inte känner.

 

• Vad kan oro för våld få för konsekvenser för en person?

• Varför är inte unga män mer oroliga för att bli utsatta för våld?

• Varför tror du att det är så? Vilken roll kan det spela var misshandeln sker och vem som utövar misshandeln och varför?

• Hur tror du att internet och sociala medier påverkar barn, unga och kvinnor?

• Tror du att det finns skillnader mellan flickors och pojkars utsatthet på nätet?

• Vem tror du är förövare och varför?

 

7. Hälsa

Kvinnor har högre sjukpenningtal än män.
På senare år har sjukpenningtalet ökat både för kvinnor och män. 2021 tog kvinnorna ut 10,1 dagar med sjukpenning och männen 5,4.

Motsvarande för riket var 11,8 och 6,5.

 

• Varför är mäns ohälsotal lägre än kvinnors?

• Vilka effekter kan det få att kvinnors ohälsotal är högre?

previewClass
Länstyrelsen Norrbotten
Frågor om statistiken
Pantzare Information
info@pantzare-information.se
© Pantzare Information AB